KLÅDA

Klåda kan uppstå plötsligt eller komma smygande över tid.

Det finns flera olika orsaker till klåda, varav de vanligaste är:

Allergi – Mot ämnen i omgivningen (atopi) eller ämnen i födan (födoämnesintolerans).
Parasiter.
Bakteriell hudinfektion – Ofta sekundärt till allergi.
Jästsvampsinfektion – Ofta sekundärt till allergi.
Ringorm.

Hudförändringarna kan vara mycket likartade oavsett grundorsak varför det är nödvändigt med provtagning på olika sätt för att ställa diagnos.

Vanliga provtagningar, som ofta utförs vid första besöket:
Ytliga och djupa hudskrap för undersökning i mikroskop.
Tejp- och kamningsprover för undersökning i mikroskop och för odling.
Bakterieodling.
Svampodling.
Blodprov, för kontroll om djuret har förhöjda antikroppar mot ämnen i omgivningen eller mot rävskabb.

Utökad provtagning, som vi oftast utför vid uppföljande besök:

Biopsier, vilket innebär att man tar vävnadsprover igenom hela hudlagret, ner till underliggande fett. Detta utförs när diagnos inte konstaterats vid utredning och ovanstående provtagningar. Djuret behöver få lugnande medel, allmän och lokal smärtlindring och vi sätter stygn där proverna tagits.
Pricktest. När diagnosen atopi är konstaterad och man vill göra en allergivaccinering för att få ner symtomen. Då behöver man få reda på vilka ämnen i omgivningen djuret reagerar mot för att framställa specifikt vaccin för just det djuret. Djuret behöver få lugnande medel och ena sidan av bröstkorgen rakas i en rektangel och de olika ”prickarna” läggs.
Blodprov, för kontroll av inre organen, då vissa organspecifika sjukdomar kan ge symtom i huden.
Röntgen av brösthålan, om man misstänker exempelvis tumörsjukdom som grundorsak till hudlidandet.
Röntgen eller ultraljud av buken, vid misstanke om sjukdom i inre organ.
Behandling av klåda varierar kraftigt beroende på vad grundorsaken är.